Vi behöver bygga mycket men med utan att påverka klimatet. Det låter kanske som en omöjlig ekvation då vi vet att bygg- och anläggningsbranschen står för en stor del av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Men ansvaret ligger inte på den ena eller den andra. Det handlar om ett samspel mellan så väl byggare som beställare.
Bostadsbrist och klimatförändringar är två enorma utmaningar för samhället. Inte bara i dag utan också för framtiden och kommande generationer. Men de ligger också varandra närmare än vad många kanske vet. Detta eftersom bygg- och anläggningsbranschen står för en femtedel av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Sen tillkommer utsläppen som är relaterade till produktionen av material vilket sammantaget gör att byggandet står för hela 40 procent av utsläppen. Med ett skriande behov av många nya bostäder ser denna trend ut att hålla i sig.
Självklart måste bygg- och anläggningssidan dra sitt strå till den fossilfria stacken, genom att ta fram fler tillgängliga och klimatadekvata processer och alternativ. Samtidigt måste vi som beställare agera i samma anda och efterfråga produkter och processer med lågt klimatavtryck. Trots att svansföringen är hög hos så väl beställare som leverantörer går det trögt. Och i många fall saknas en tydlig sense of urgency. Initiativen kring fossilfrihet är många och just nu levereras så kallade färdplaner för fossilfrihet ut i media för att slutligen presenteras för regeringen. Bygg- och anläggningssidan är en av dessa.
Kan inte vänta på framtida innovationer
Ambitionen är rätt och likaså många av färdplanernas slutsatser, bland annat att beställarleden ska driva på utvecklingen mot mer fossilfria lösningar. Men med ett klimat som är här och nu och ett stort byggbehov kan vi inte bara vänta på innovationer där framme. Vi välkomnar självklart forskning och innovationer men vi måste också gräva där vi står, med det vi har och det vi vet fungerar.
Med klimatförändringar som redan är en realitet, kan vi inte pausa omställningsarbetet tills 2030 eller 2045. Klimatet behöver agerande och action från både beställare och leverantörer redan i dag.
Med en ökad medvetenhet och efterfrågan av mer klimatriktiga lösningar har dock fler och fler kommuner visat på kraften i att göra aktiva val som beställare. Några av dessa är Växjö, Skellefteå och Falun. Genom strategier som premierar låg klimatpåverkan under både bygg och driftskedet har en ny marknad etablerats i Byggsverige. Det handlar om träbyggande.
Industriellt i trä är energisnålt
Som process är industriellt träbyggande energisnålt, effektivt och optimerat. Det går snabbt, med färre transporter och mindre spill. Samtidigt är det en förnybar råvara. Utöver dessa klimatvinster har träets ytterligare en klimatbonus – växande skog tar upp koldioxid och binder den i de träprodukter som sedan produceras. Det betyder inlagrad koldioxid som stannar många hundra år i husen. Vi har ett ansvar att beställa rätt, men då måste det också finnas produkter och processer som redan i dag har liten eller ingen klimatpåverkan. Vi har inte råd att vänta.
Efterfrågan har ökat
Genom medvetna beställare som väljer att hantera bygg- och klimatfrågan på samma bräde har inte bara efterfrågan på trä ökat. En ny sektor har vuxit fram med ett ständigt växande utbud av leverantörer, system och kompetens. Detta visar att beställarleden har kraft att driva utveckling. Men utan leverantörer och byggare som har valt att erbjuder träbyggnadslösningar hade träbyggandet aldrig haft den tillväxt som den de facto har. I många fall har det dock krävts att leverantörer och byggare vågar tar ett avsteg från tidigare affärsmodeller. Att fler och fler offentliga beställare väljer träbyggande skapar incitament för fler byggare vågar ta det steget. På så sätt handlar klimatkampen om ett samspel mellan beställare och byggare. Det är en kraft som på riktigt kan möta den fossilfria bostadsutmaningen från dag ett.
Magdalena Andersson, Landshövding i Västerbotten och ordförande i Föreningen Trästad Sverige.