Frågor och svar

Listan på fördelar kan göras lång: det är bra för klimatet, för effektiviteten, för kvaliteten, för variationen på arkitekturen, för de som bygger och för de som bor i husen. Genom att bygga i trä sparar vi massor av koldioxidutsläpp jämfört med traditionellt byggande. Trä är dessutom ett lätt och starkt material som passar bra för industrialisering. I en industriell produktion har vi bra kontroll på kvalitet, kostnader, logistik och arbetsmiljö. Ett flervåningshus i trä kan stå inflyttningsklart på tio veckor efter det att grundplattan gjutits, tack vare prefabricerade moduler som lyfts på plats och monteras ihop. Så egentligen borde frågan ställas: finns det någon anledning att inte bygga hus i trä?

Med moderna trähus menas flerbostadshus med vertikalt bärande stomme i trä som är byggda efter 1994. 1874 förbjöds byggandet av flerbostadshus med trästomme på grund av risken för brand och stadsbränder och fram till 1994 var det inte tillåtet att bygga flerbostadshus med stomme  i trä med fler än två våningar.  I samband med att Sverige gick med i EU(EG) ändrades regelverket i hela Europa. Förbudet mot att använda trä i högre byggnader än två våningar togs då bort och ersattes av funktionskrav. Alla byggnader oavsett konstruktion ska uppfylla samma krav på funktion och säkerhet.

Flerbostadshus (högre än 2 våningar) byggda mellan 1874 och 1994 har alla vertikal stomme av antingen sten, tegel eller betong och klassas därför som stenhus. Det betyder inte att det inte finns trä i husen. Takkonstruktionen har till exempel alltid varit av trä och så kallade utfackningsväggar med trästomme har använts sedan 1950-talet.

Genom fotosyntesen lagrar de växande träden koldioxid i form av kolföreningar. Och ju snabbare skogen växer, desto mer koldioxid fångas det upp. Vid sågning och hyvling av träprodukter är energibehovet förhållandevis litet och biprodukterna(som bark och spån) används som biobränsle till sågverkens torkar. När huset står på backen lagrar träet i huset koldioxid under hela sin livslängd. Och när det någon gång ska rivas, helt eller delvis, kan träet återanvändas, till exempel kan golv och fönster tas tillvara och användas i annan byggnad och på så sätt förlängs koldioxidens lagringstid. Trä kan också materialåtervinnas och användas i till exempel tillverkning av träfiberskivor.

Det är självklart viktigt att arbeta för att öka energieffektiviteten, det vill säga att så lite energi som möjligt ska gå åt för att förse hus och byggnader med el och värme, men minst lika viktigt är det att titta på hur mycket koldioxidutsläpp som uppstår när man bygger husen. Enligt bland annat Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, svarar byggprocessen, inklusive materialen, för i snitt 50 % av en byggnads klimatutsläpp. I många fall är andelen från byggprocessen betydligt högre. För vissa hus tar det 50 år i drift för att utsläppen från driften ska vara lika stora som från själva byggprocessen.

Klimatbelastningen från produktionen är väsentligt lägre med träbyggande än för motsvarande hus byggt med betong- eller stålteknik. Under byggnadens livstid lagras dessutom avsevärda mängder kol i stommen – faktiskt mer än som släpps ut i produktionsfasen. Under senare år har insikten ökat kraftigt om byggprocessens betydelse från klimatsynpunkt. En klimatanalys av det åtta våningar höga trähuset i Sundbyberg, Strandparken, visar att koldioxidutsläppen är ungefär hälften jämfört med ett motsvarande betonghus.

Man måste skilja på brandfarligt material och brandsäkert byggande. Byggnader med trästomme ska leva upp till exakt samma krav som byggnader med vilken annan stomme som helst. Kraven gäller hur länge en stomme ska motstå brand och hur länge avskiljande väggar ska uppfylla sin funktion. Det finns också krav på hur lättantändliga ytmaterialen får vara med hänsyn till hur fort branden i en brandcell kan utvecklas. Träets egenskaper gör att det behåller bärigheten länge om det brinner.

Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, inventerade vintern 2016 förekomsten av brandincidenter i stort sett samtliga moderna trähus uppförda efter 1994. Resultatet visade att frekvensen av incidenter inte är högre än i övriga beståndet.

Men brandskyddsfrågorna är oerhört viktiga och det var de första teknikfrågorna branschen tog tag i när det blev möjligt att bygga högre hus i trä. Träbyggnadsbranschen arbetar med ständiga förbättringar och det finns alltid detaljer i systemen som kan utvecklas och förbättras.

Ljud- och vibrationsfrågor i flervåningshus i trä är något mer komplicerade att hantera än i hus med exempelvis betongstomme. Anledningen är trästommens och träbyggsystemens lägre vikt och relativt komplexa uppbyggnad jämfört med massiva byggsystem. Valet av stommaterial påverkar och leder till olika konstruktionslösningar. Mycket forsknings- och utvecklingsarbete har lagts ner för att uppnå dagens krav. Noggrann planering av ljudfrågor i ett tidigt skede ger både praktiska och ekonomiska fördelar. Många av de byggdelar som används klarar normens högsta krav(klass A) och sammansatta byggdelar normens näst högsta krav (klass B).

Att man kan bygga med hög ljudisolering i trä är odiskutabelt; det finns många existerande och välfungerande byggnader utförda i trä som har mycket hög ljudisolering såsom biografer och inspelningsstudios, för att inte nämna alla bostadshus i trä med god ljudisolering.

Om det är någon skillnad överhuvudtaget så är det väl den speciella doften av trä när det är nytt. Trä är ett levande material som andas och det brukar många boende lyfta fram som något positivt.

Ja det är de, vi har träbyggnader som är åtskilliga hundra år gamla. Men inget hus är underhållsfritt. Trä är ett levande material och behöver underhållas.

Att bygga torrt är en viktig faktor i allt byggande. Enkelt uttryckt kan man säga att träbyggande är känsligt för fukt i själva byggfasen, medan traditionellt betongbyggande är känsligt för fukt efter att huset är klart och under uttorkningstiden. För träbyggande finns det väl utarbetade metoder för att byggdelarna och byggmaterialet under byggtiden inte ska bli utsatt för fukt. Och talar vi om modernt, industriellt träbyggande sker en stor del av byggandet i fabriksmiljö, under tak. Fördelen med träbyggande jämfört med traditionellt platsgjuten betongstomme är ett mycket torrt byggande och att ingen fukt från stommen måste ventileras ut sedan byggnaden har tagits i bruk. Det finns alltid en stor risk för att fukt byggs in i platsgjutna betongstommar.

Det är svårt för att inte säga omöjligt att jämföra produktionskostnader mellan olika byggobjekt men erfarenheterna från ett antal träbyggnadsprojekt visar att byggtiderna är väsentligt kortare i ett modernt, industriellt träbyggnadsprojekt. Tillväxten och utvecklingen har under senare år varit stor och byggandet med trä som bas tar ständigt ökande marknadsandelar, vilket tyder på att träbyggandet är konkurrenskraftigt. Jämförelser av insatser och hyror mellan konventionella system och träbyggsystem i jämförbara lägen visar också att träbyggsystemen är konkurrenskraftiga.

Hus med stomkonstruktion finns i såväl högre som i lägre prisklasser. Som exempel på det senare kan nämnas studentbostäder som ofta är i trä. SABOs upphandling av s k Kombohus, serietillverkade hus till lägre byggkostnader, har också vunnits av företag som bygger i trä.

Cirka 10 procent av flerbostadshusen som byggs i dag är i trästomme. Till detta ska läggas skolor, vårdboende, idrottshallar, broar med mera men här finns i dagsläget ingen tillförlitlig statistik över antalet.

Vi följer Boverkets definition på höghus; hus högre än 8 våningar. Inget trähus har byggts i Sverige som är högre än åtta våningar. I norska Bergen finns Treet, världens högsta trähus på 14 våningar. I Kanada pågår bygget av ett hus som ska bli 19 våningar och i Norge sätts snart första spadtaget i marken för ett som ska bli 18 våningar. Vi har inget emot höga hus i trä, det vill säga över åtta våningar höga, de kan driva teknikutvecklingen framåt, men bostadsbristen löser vi inte med höghus.