Susanne Rudenstam på Sveriges Träbyggnadskansli (foto Björn Leijon), Elin Sjöstrand på Rikshem (foto Olof Holdar) och Lennart Weiss på Veidekke.
Byggsektorn präglas av brist på standardisering, innovation och effektivisering. Vi uppmanar kommunerna att upphöra med särkrav och börja bygga mer i trä, skriver flera företrädare för bygg- och fastighetsbranschen.
Under 2021 ökade enligt SCB kostnaderna för att bygga hus i Sverige med 17 procent och inom byggmaterial ökade exempelvis kostnaderna för armeringsstål med nästan 60 procent. I en tid med stor bostadsbrist och ett riktigt stort behov av olika sorters bostäder för människor med olika stora plånböcker, är detta djupt problematiskt.
Sverige bör rimligen sträva efter att hålla sina överenskommelser och inrikta sig på att nå de FN-mål som man har åtagit sig inom bostadsområdet inom ramen för Agenda 2030 – att se till så att alla har en bostad att bo i. Bostadsbyggandet i Sverige är redan extremt dyrt och kostnaderna fortsätter att skena. Därför behövs åtgärder för effektivisering och lägre kostnader.
För ett litet tag sedan presenterade Konkurrensverket en rapport för regeringen om konkurrensen inom byggmaterialsektorn. I den konstateras att det finns en hög marknadskoncentration på viktiga materialmarknader, upphandlingar upplagda på ett sätt som begränsar konkurrensen och kostnadsdrivande rabatter och ersättningsvillkor.
Vi delar den analysen. Vår erfarenhet är också att de ökade kostnaderna leder till inställda upprustningar av miljonprogrammen, att färre bostäder byggs än som är önskvärt, att kvaliteten sänks och att risken för fusk ökar. Konkurrensverkets utredning visar att det finns flera möjliga angreppssätt för att sänka kostnaden för nya bostäder. Ett av dessa angreppssätt är förändrade attityder och nya arbetssätt kring standardisering av bostadsbyggande. Ett annat angreppssätt är att kommuner upphör med så kallade särkrav som försvårar standardiserade byggprocesser och byggen. Det behöver också bli tydligare för alla hur byggvaror prissätts och värdesätts.
Byggsektorn präglas tyvärr av en brist på standardisering, innovation och effektivisering. I studien ”Produktivitetsmått för Industriellt träbyggande” visar professor Lars Stehn vid Luleå tekniska universitet också hur den industriella träbyggnadssektorn har höjt produktiviteten med 30 procent och kortat byggtiden med 3,3 månader. Det finns således tillgängliga och beprövade metoder för att sänka byggkostnader och snabba upp byggen. Trots detta fortsätter huvuddelen av bostäder i Sverige att produceras enligt formeln ”vi uppfinner hjulet gång efter gång”, samtidigt som de huvudsakliga sätten att minska kostnader är att ha arbetskraft som kostar mindre och – i värsta fall – inte arbetar under godtagbara sociala och ekonomiska villkor.
I sin rapport föreslår Konkurrensverket bland annat att de kommuner som i dag inte har en fastställd strategi inom ramen för sitt bostadsförsörjningsansvar utreder förutsättningarna att uppföra hus av standardiserad karaktär. Regeringen har också lämnat en lagrådsremiss med förslag om reglering om certifierade byggprojekteringsföretag, som föreslås träda i kraft 1 augusti 2022. Syftet är att öka förutsägbarheten för byggherrar som önskar återanvända lösningar från tidigare projekt och minska utrymmet för lokala särtolkningar av regler.
Nu finns det konkreta förslag för hur konkurrensen inom byggmaterialsektorn kan öka. Det innebär att bostadsminister Johan Danielsson snabbt och konkret kan se till så att vi får fler bostäder i Sverige byggda till lägre kostnader.
Vi uppmanar Sveriges kommuner att prioritera industriellt byggande. Med standardisering kommer också effektivisering. Kommunerna skulle därmed och bidra till minskad klimatpåverkan.
Susanne Rudenstam
Chef Sveriges Träbyggnadskansli
Elin Sjöstrand
Chef Projektutveckling Rikshem
Lennart Weiss
Kommersiell direktör Veidekke
Källa: Dagens Samhälle 2022-02-11