Fristadbostäders projekt Prästhöjden utsågs till Allmännyttans bästa bygge 2024. Arkitekt: Magnus Almung, Tengbom.
Foto: Kjell-Ove Sethson

Efter en händelserik vår står det klart att riksdagens alla partier nu står bakom ett ökat byggande i trä i Sverige. Det blev klart när en enig riksdag antog regeringens klimathandlingsplan den 22 maj. Ett ökat byggande i trä ses som en av åtgärderna för att Sverige ska lyckas med sin klimatpolitik. Det här är glädjande och viktiga signaler som ingjuter mod för branschen att satsa framåt och ur krisen.

Flera politiska händelser understryker betydelsen av att öka industriellt byggande i trä, både utifrån ett produktivitetsperspektiv och för att lyckas med klimatomställningen inom byggbranschen. Till exempel den viktiga Bioekonomiutredningen, som nyligen skickades ut på remiss. Vi dyker också vi ner i civilutskottets yttrande om Regeringens klimathandlingsplan, Gränsvärdesremissen och Produktivitetskommissionens betydelse för träbyggandet. Till det kommer också uppdraget att Analysera hinder för nya och hållbara konstruktionslösningar som Boverket fick i regleringsbrevet. Det innebär att myndigheten ska analysera vilka hinder som kan finnas för ökad användning av hållbara och innovativa konstruktionslösningar inom bostadsbyggandet, till exempel industriellt träbyggande. Boverket ska lämna en skriftlig redovisning av uppdraget till Regeringskansliet senast den 15 december 2024.

Bioekonomiutredningen
Torsdagen den 30 maj remitterade Regeringskansliet betänkandet av utredningen En hållbar bioekonomistrategi - för ett välmående fossilfritt samhälle, en utredning som tillsattes i juni 2022 i syfte att ta fram förslag till en nationell strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och växande bioekonomi. I utredningens slutbetänkande föreslås bland annat att en nationell plan för industriellt träbyggande tas fram. En sådan nationell plan skulle enligt utredningen stödja de träbyggnadsstrategier som flera kommuner redan har tagit fram, samt främja ytterligare lokala och regionala initiativ. Planen bör enligt utredningen ha fokus på innovationer och nya affärsmodeller, samt på en ökad träanvändning som gynnar ett cirkulärt förhållningssätt, inklusive en ökad återanvändning.

Tillsammans med nedan angivna politiska förslag och utredningar är den Bioekonomiska utredningen en viktig pusselbit i träbyggandets värde för klimatomställningen. Sveriges Träbyggnadskansli är remissinstans vilket vi givetvis kommer att ta tillvara på. Remissvaren ska ha kommit in till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet senast den 30 augusti 2024.

Läs En hållbar bioekonomistrategi – för ett välmående fossilfritt samhälle på regeringens hemsida.

Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll
Den 22 maj behandlade riksdagen regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll. I skrivelsen redovisar regeringen hur det klimatpolitiska arbetet bör bedrivas under mandatperioden inklusive de beslutade och planerade åtgärder som regeringen avser att vidta för att förbättra förutsättningarna för hushåll och företag att fatta de beslut som krävs för att de nationella och globala klimatmålen samt Sveriges klimatåtaganden gentemot EU ska nås.

I centrum för planen står ett utvidgande av klimatdeklarationer av byggnader, att det befintliga byggnadsbeståndet bör användas mer effektivt, samt en ökad andel byggande i trä och biobaserat material. I sin skrivelse konstaterar regeringen bland annat att byggande i trä skapar en koldioxidsänka över tid och innebär därmed en substitutionseffekt, dvs, att det ersätter icke-förnybart material. Regeringen konstaterar även att det idag finns begränsade ekonomiska incitament för ökad inlagring av biogent kol i byggnader.

I sitt yttrande till regeringens skrivelse anger Civilutskottet att de delar regeringens bedömning att det bör analyseras om nationella åtgärder ska införas som ett komplement till den finansiering som kan bli resultatet av EU:s certifieringsramverk i syfte att främja byggande i trä. Civilutskttet instämmer också i regeringens redogörelse om att det bör analyseras vilka hinder som kan finnas för byggande med trä och biobaserade material, exempelvis inom ramen för detaljplaner och planbestämmelser, och att det bör föreslås åtgärder. Civilutskottet ser vidare positivt på att regeringen avser att överväga om det ska vara obligatoriskt att i en klimatdeklaration deklarera kolupptag i trä- och biobaserade produkter samt produkter som består av infångat kol från atmosfären. Idag omfattar kravet på klimatdeklaration vid uppförande av byggnader inte negativa utsläpp.

Enligt utredningen som lagt fram planen finns det anledning att anta att införandet av klimatdeklarationslagen kommer att leda till en ökad användning av förnybara material, speciellt vid byggandet av flerfamiljshus och allmännyttiga lokaler. Utredningen föreslår att det införs en möjlighet att i en offentlig upphandling kräva att en viss andel klimatneutralt material ska användas vid nybyggnation. Betänkandet har remitterats och bereds inom Regeringskansliet.

Att alla riksdagens partier nu står bakom att vi ska ha ett ökat byggande i trä i Sverige och att man också vill se över de hinder som finns är ett jättekliv i rätt riktning för vår sektor. Ett ökat byggande i trä ses som centralt för klimatpolitiken vilket ger träbyggnadssektorn ytterligare bevis för att vårt arbete är den rätta vägen framåt och inger därmed mod att satsa framåt och ur krisen.

Läs hela klimathandlingsplanen på regeringens hemsida.

Gränsvärdesremissen
Den 1 januari 2022 trädde lagen om klimatdeklaration för byggnader i kraft. Redan månaden därpå fick Boverket i uppdrag att utreda om införandet av gränsvärden för byggnaders klimatprestanda kan påskyndas i förhållande till det nu föreslagna datumet 1 juli 2025 samt lägga fram förslag på gränsvärden. Gränsvärdesförslagen är ute på remiss och ska ha kommit in till Landsbygds- och infrastruktur-departementet senast den 31 maj 2024.

Vi kan konstatera att det går redan idag att bygga med betydligt lägre klimatpåverkan än de gränsvärden som är föreslagna för 2025, oavsett om man bygger i trä eller betong. För att lagen om klimatdeklarationer ska styra mot målet, dvs att tvinga byggprojekt med en hög klimatpåverkan att vidta åtgärder, behöver gränsvärdena vara långt mycket skarpare än de nu föreslagna gränsvärdena för 2025. Dessutom bör intervallerna för kommande skärpningar komma tätare än de om fem år som nu föreslås.

Därför har Sveriges Träbyggnadskansli tillsammans med Svenskt Trä arbetat fram ett remissvar som cirkulerats till våra medlemmar där vi tillstryker förslaget med följande synpunkter:
1. Det föreslagna gränsvärdet för flerbostadshus måste vara mer ambitiöst redan från 2025 och övriga kategorier (exklusive småhus) bör ligga i linje med dessa. Nivån för gränsvärdena bör tas fram med utgångspunkt från de klimatdeklarationer som nu inkommit och redovisats i Boverkets klimatdatabas och som därmed kan sägas vara representativa för vad sektorn redan dag har förmåga att nå.
2. Skärpningsintervallet bör vara tätare. Mot bakgrund av det stora behovet av omedelbara och kraftfulla åtgärder anser vi vidare att fem år är ett alltför långt intervall för skärpning av gränsvärdena. Detta intervall bör åtminstone initialt vara tätare, för att kunna få en brantare kurva och en halvering till 2030.
3. En långsiktig plan som sträcker sig till 2045 tas fram. Detta för att koppla utvecklingen till Sveriges klimatmål, och även målen i bygg- och anläggningssektorns ”färdplan för fossilfri konkurrenskraft” samt de regionala/klimatinitiativen ex LFM30.
4. Det bör införs en incitamentsmodell som premierar byggnader som går längre än vad kravet stipulerar. Utformning av en sådan modell bör ske i samråd med branschen.
5. Biogen inlagring av kol ska inkluderas i klimatdeklarationerna.

Vi anser vidare att Boverkets klimatdatabas måste inkludera representativa datamängder för samtliga material som kan ingå en byggnad, som alternativ till specifika EPD-data. Detta för inte lägga en orimligt stor ekonomisk börda på framförallt små och medelstora byggprodukttillverkare. Vi anser också att det är av största vikt att såväl gränsvärden som redovisningsprinciper samordnas i Norden, och följer utvecklingen på EU-nivå.

Utredningen som lagt fram regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll anger att finns det anledning att anta att införandet av klimatdeklarationslagen kommer att leda till en ökad användning av förnybara material, speciellt vid byggandet av flerfamiljshus och allmännyttiga lokaler. Utredningen föreslår att det införs en möjlighet att i en offentlig upphandling kräva att en viss andel klimatneutralt material ska användas vid nybyggnation. Det betänkandet har remitterats och bereds inom Regeringskansliet.

Produktivitetskommissionen
I april 2023 tillsatte regeringen en kommission med uppdrag att analysera faktorer som påverkar produktivitetstillväxten samt lämna förslag för att höja produktiviteten i näringslivet och i den offentliga sektorn. Bakgrunden till initiativet är att regeringen konstaterar att Sverige under flera år har haft en svag produktivitetsutveckling. Fokus ligger på förslag inom områdena regelförenkling, bostäder och byggande, tillståndsprocesser, transportinfrastruktur, delar av utbildningsväsendet, kommuner samt vissa aspekter kring produktivitet i offentlig sektor i övrigt. Uppdraget ska slutredovisas i oktober 2025.

Inom området bostäder och byggande bedömer produktivitetskommissionen att det finns särskilda faktorer som över tid har begränsat utbudet av bostäder och att bostadsbyggandet skulle kunna öka om dessa hinder undanröjdes. Produktivitetskommissionen föreslår därför en översyn av bostadspolitiken med målsättningen att förbättra marknadsförutsättningarna för bostadsbyggande. Regelverken behöver förenklas, processer kortas och planmonopolet ses över enligt kommissionen.

Modernt träbyggande går hand i hand med ökad effektivitet och produktivitet eftersom det görs industriellt. Produktivitetskommissionen har i sitt betänkande Goda möjligheter till ökat välstånd visat att industriellt byggande på flera sätt är en effektivare väg att gå.

Inom träbyggnadsindustrin har vi en enorm kunskap om hur vi kan bidra till att på struktureras nationell nivå bidra till att öka produktiviteten. Därför kommer vi från Träbyggnadskansliets sida att bjuda in politiker och representanter från kommissionen att träffa representanter från träbyggnadsindustrin i syfte att ge dessa politiker och utredare en djupare förståelse för vårt arbete.

Läs Produktivitetskommissionens delbetänkande Goda möjligheter till ökat välstånd på regeringens hemsida.

Fler goda nyheter
Till sist, några andra glädjande och inspirerande inslag:

  • Ett styrkebesked från träbyggindustrin. Marknadsandelen för trästommar fortsätter att öka, vilket är särskilt tydligt inom samhällsfastigheter där kombinationen av prisbild ihop med klimatprestanda ger en tydlig konkurrenskraft.
  • Ett inspirerande klipp från ett av våra bästa samarbetsländer, Kanada, där premiärminister Trudeau lyfter industriellt byggande på LinkedIn.

Med dessa härliga nyheter tar vi snart lite semester, men först ses några av oss i Almedalen. Alla andra tillönskas en riktigt härlig sommar!