Vi har en stark befolkningstillväxt och urbanisering. För att få bostadsmarknaden i balans behöver minst 700 000 nya lägenheter byggas fram till 2025. Här kan Sveriges industriella träbyggande spela en viktig roll för att bygga Sverige på rätt sätt i tiden. I en framtidsprognos för svenskt träbyggande konstaterar professor Staffan Brege att hälften av Sveriges flerbostadshus kan byggas i trä 2025 jämfört med dagens cirka 10 procent. Ur ett samhällsperspektiv är det intressanta med Staffan Breges prognos dock de positiva effekter det ökade träbyggandet medför. Dessa är flera – och samtliga väldigt viktiga.
Bygga mer – men också rätt
Vi har en stark befolkningstillväxt och urbanisering. För att få bostadsmarknaden i balans behöver minst 700 000 nya lägenheter byggas fram till 2025. Siffran nämns ofta i debatten om vår bostadskris. Den kommer från byggbehovsprognosen som Boverket har gjort. Om vi bryter ner den handlar det enligt Boverket om 461 000 bostäder under perioden 2015–2020 och därefter 244 000 under perioden 2021–2025. Det blir ett totalt behov på 705 000 bostäder. Men det räcker inte längre med att bygga mer. Vi behöver också ha ambitionen och inte minst utveckla byggnadsprocessen för att bygga rätt, med andra ord snabbt och samtidigt med kvalitet, kostnadseffektivt och samtidigt klimatsmart. Men industriellt träbyggande har fler viktiga fördelar. När staden bygger landet och landet bygger staden kan sysselsättningen balanseras mellan stad och land och mer tillväxt skapas utanför städerna.
För viktiga jobb och nödvändiga bostäder
Redan 2025 kan Sverige ha kapacitet att bygga hälften av alla flerbostadshus i trä. Det skulle bidra till att möta byggbehovet och ge stora positiva effekter i form av kraftigt minskade koldioxidutsläpp från byggbranschen, men det skulle också bidra till att skapa arbetstillfällen och tillväxt utanför storstäderna. Det konstaterar professor Staffan Brege, Linköpings universitet, i en framtidsprognos för svenskt industriellt träbyggande.
Sverige brottas idag med stora samhällsutmaningar inom byggande, klimat och en obalans mellan stad och land. För att klara det stora behovet av bostäder och lokaler måste Sverige öka takten i byggandet. Det krävs effektivare byggprocesser för att få bort långa ledtider, kvalitetsbrister, stigande kostnader och för att kompensera för brist på arbetskraft.
För akut klimat och behövlig balans
Samtidigt är klimatfrågan akut. Sverige har en nollvision 2045 för utsläpp av koldioxid. Byggsektorn stod 2012 för lika stora utsläpp som personbilstrafik. Sedan dess har byggandet ökat dramatiskt. En koncentration till urbana centra ökar den regionala obalansen.
I en framtidsprognos för svenskt träbyggande konstaterar professor Staffan Brege att hälften av Sveriges flerbostadshus kan byggas i trä 2025 jämfört med dagens cirka 10 procent. Det är baserat på pågående och planerad kapacitetsökning inom träbyggindustrin med ledande aktörer som Derome, Lindbäcks bygg, Moelven, Stora Enso, BoKlok, OBOS och Martinsons trä.
Det här bekräftar den medvind svensk träbyggindustri har just nu. Vi står mitt i genombrottet för industriellt träbyggande. Om 1800-talet tillhörde stålet och 1900-talet betongen så tyder mycket på att 2000-talet blir träets århundrade, säger Susanne Rudenstam, chef för Sveriges Träbyggnadskansli.
Viktiga fördelar för samhället
Ur ett samhällsperspektiv är det intressanta med Staffan Breges prognos de positiva effekter det ökade träbyggandet medför.
Ett ökat byggande i trä är en del av lösningen på såväl bostadsbrist som ökade koldioxidutsläpp. Om hälften av våra lägenheter 2025 byggs i trä istället för i andra material minskas klimatbelastningen i byggskedet med cirka 40 procent per år. Detta tillsammans med ökat träbyggande inom publika och privata lokaler motsvarar knappt 1 miljon ton koldioxid, säger Staffan Brege.
Beräkningarna tydliggör de stora klimatvinster vi kan göra genom att öka det industriella träbyggandet. Det är hög tid att vi kapar sambandet mellan ekonomisk tillväxt och klimatpåverkan och det finns inget snabbare sätt att göra det än att öka träbyggandet. Vi har kunskapen och vi har beprövade metoder. Det är bara att ställa om, kommenterar Susanne Rudenstam.
Stora fördelar med fabrik istället för på plats
I rapporten konstateras att industriellt byggande i fabrik har stora fördelar jämfört med att bygga på plats. Det ger ett bättre grepp om leverantörskedjan, kortare ledtider, högre och jämnare kvalitet samt mindre spill. En ökad andel industriellt byggande kan även ha en dämpande effekt på kostnadsutvecklingen i leverantörskedjan i en överhettad byggmarknad.
En ökad industrialisering av byggandet flyttar dessutom sysselsättning från storstad till landsbygd. Kapacitetsutbyggnaden ger cirka 13 500 jobb fram till 2025 inom träbyggnadsindustrin. Det är en ökning med nära 8 000 jobb jämfört med 2015. Genom att bygga industriellt på orter utanför storstadsregionerna flyttas 6 000 byggjobb ut från städerna, säger Staffan Brege.
Rapporten, som baseras på Boverkets prognoser, spår att byggandet av flerbostadshus kommer att ligga på 45 000–50 000 lägenheter per år mellan 2017 och 2020, för att därefter lägga sig på i genomsnitt 35 000 lägenheter årligen fram till år 2025. Utbyggnaden av produktionskapacitet i nya och befintliga trähusfabriker i Sverige kan resultera i cirka 15 000 nya lägenheter per år. Lägger vi till detta importen av trähus blir totalsumman cirka 17 500 lägenheter per år.
Rapporten är framtagen på uppdrag av Sveriges Träbyggnadskansli. Staffan Brege, professor vid Linköpings universitet, har lett arbetet. Övriga medverkande är: Tomas Nord, universitetslektor vid Linköpings universitet, Lars Stehn, professor vid Luleå tekniska universitet samt Tyrens AB.
Utredningsuppdraget har varit att mot bakgrund av de utmaningar som vårt samhälle står inför avseende demografisk utveckling, byggbehov, klimatförändringar, ekonomisk utveckling etc beskriva nuläget för träbyggnadssektorn samt göra en framskrivning till år 2025. I uppdraget ligger också att analysera hur byggandet i trä med dess unika möjligheter till att industrialisera byggprocesserna kan bidra till att hitta lösningar på våra mest akuta samhällsproblem.