Lokala och regionala klimatinitiativ är viktiga för att öka samarbetet och driva på utvecklingen mot en klimatneutral bygg- och anläggningssektor. Träbyggnadskansliet har kontaktat några etablerade aktörer för att höra om deras arbete och planer.
Vilka framsteg har ni gjort hittills?
Göteborgs plattform för klimatneutralt byggande
– Plattformen lanserades i september 2022 och hade ett framgångsrikt första år då vi lade grunden för arbetet med plattformen, genomförde många möten och hela 130 företag valde att ansluta sig och vara aktiva i omställningsarbetet i Göteborg. Mest resultat märker vi inom cirkulärt byggande och återbruk där flera byggprojekt kommit igång och ett gemensamt arbete pågår med många fastighetsägare för att stimulera en storskalig återbruksmarknad.
Susan Runsten, processledare Göteborgs plattform för klimatneutralt byggande
HS30 (Hållbart Stockholm 2030)
– Vi har tagit fram gemensamma klimatberäkningar, bland annat tillsammans med allmännyttan i Stockholms stad, och gett dem till Klimatarena Stockholm. Vi arbetar med att komplettera klimatberäkningskartan genom att lägga till fler byggdelar samt moduler. Vi har stor delning av erfarenheter för klimatoptimering i våra processer för att sänka avtrycket. Vi arbetar utifrån ett holistiskt hållbarhetsperspektiv där hänsyn tas till de 169 globala delmålen. Social hållbarhet i affären är viktig för att undvika målkonflikter och vi tar fram en förändringsteori med effektlogik där vi vill nå KPI:er för social hållbarhet i boende.
Andreas Huss, koordinator HS30
Klimatarena Stockholm
– Under de senaste två åren har vi byggt upp Klimatarena Stockholm till en neutral och demokratisk plattform där privata och offentliga aktörer samt akademi samarbetar för att accelerera omställningen till en klimatneutral och resurseffektiv bygg- och anläggningssektor i Stockholms län. I nuläget har ett 80-tal aktörer skrivit under Klimatarena Stockholms klimatlöfte. Samarbetet sker framför allt inom fem tematiska arbetsgrupper: klimatberäkningar, klimatsmarta byggmaterial, anläggning, återbruksmarknad i Stockholms län och cirkulär planering.
Carl Johan Casserberg och Ylva Åborg, arbetsgruppsledare klimatsmarta byggmaterial, Klimatarena Stockholm
LFM30 (Lokal Färdplan Malmö 2030)
– LFM30 är en lokal färdplan för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö till 2030. Uppslutningen är bred – 220 organisationer från alla delar av byggindustrin – vilket är en av våra styrkor. Grundtanken är att vi delar med oss av kunskap och erfarenheter för att tillsammans knuffa branschen i en mer hållbar riktning. De 46 byggherrar som är ansluta till LFM30 har avgett ett löfte att starta minst ett klimatneutralt projekt före 2025 och efter 2030 ska allt man gör vara klimatneutralt. Det som började som ett lokalt initiativ i Malmö har gett ringar på vattnet. Liknande klimatinitiativ har bildats på fler ställen, som blickar mot LFM30:s organisation och utveckling av beräkningsmetodik.
Anders Eriksson Modin, arbetsgruppsledare klimatneutrala byggmaterial, LFM30
Uppsala klimatprotokoll
– Uppsala klimatprotokoll har sedan starten 2010 minskat utsläppen av växthusgaser. Trots att mycket arbete återstår, finns goda förutsättningar för samverkan i klimatomställningen inom nätverket. Exempelvis har medlemmar nyligen fastställt en gemensam metod för klimatberäkningar av bygg- och anläggningsprojekt, tillsammans med gränsvärden för byggnader och fastställd minskningstakt för anläggningsprojekt. Arbetet är gjort utifrån att man vill gå före nationella lagkrav och bidra till utveckling i branschen.
Lovisa Lingfors, processledare Uppsala klimatprotokoll
Östergötland Bygger Klimatneutralt
– Östergötland Bygger Klimatneutralt, ÖBKN, initierades under 2019 och fastställde vision, mål och strategi under 2020. Initiativet omfamnar bygg- och fastighetssektorn och har vuxit från den första kärnan med 6 företag/organisationer till dagens 54 medlemmar från hela värdekedjan. Alla medlemmar har satt egna klimatmål, utöver ÖBKN:s gemensamma mål, och har minst två pågående aktiviteter för att nå dessa mål.
Tomas Nord, processledare ÖBKN
Vilka frågor arbetar ni med på kort respektive lång sikt?
Göteborgs plattform för klimatneutralt byggande
– Vi kopplar plattformen till genomförandet av bygg- och anläggningssektorns nationella färdplan i Fossilfritt Sverige liksom till Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram. Utifrån det har vi tagit fram en deklaration som konkretiserar vilka frågor vi ska arbeta med och en strategi för att nå våra mål.
– Under 2023 hade vi extra fokus på kravställning vid inköp och upphandling, klimatneutrala installationer samt kostnadseffektivitet och långsiktiga affärsmodeller. Nyttjande av förnybara och biobaserade råvaror såsom trä samt vilka värdekedjor och arbetssätt som behöver utvecklas för att stärka biologisk mångfald och ekosystemtjänster är något vi behöver lägga mer fokus på framöver.
HS30
– Klimatberäkningar, klimatkompensation, klimatoptimering, social hållbarhet i affären och biologisk mångfald.
Klimatarena Stockholm
– I arbetsgrupperna på Klimatarena Stockholm identifierar vi knäckfrågor som hindrar omställningen till en klimatneutral och resurseffektiv bygg- och anläggningssektor. Fokus ligger på att lära av varandras erfarenheter och sprida åtgärder för att minska växthusgasutsläppen från bygg- och anläggningsprojekt. På längre sikt arbetar vi även för ett förändrat mindset inom sektorn som möjliggör cirkulära och klimatsmarta affärsmodeller och nya samverkansformer.
LFM30
– På kort sikt har mycket handlat om att få upp kunskapen kring vad som gör skillnad för klimatavtrycket. Vi behöver både lära oss metodiken för klimatberäkning och implementera den i projekt, mer eller mindre parallellt. Den arbetsgrupp som jag leder fokuserar på klimatneutrala byggmaterial. Vi märker ett stort och växande intresse för trä, men det pågår även en spännande utveckling inom betong och stål.
– På längre sikt kommer klimatberäkning av våra byggnader att vara självklart och utgöra grunden för hållbara affärsmodeller där vi arbetar både med ekonomisk kalkyl och klimatkalkyl. Då behöver vi ta nästa steg. Hur kan vi bygga klimatpositivt? Kan vi lyfta metodiken från byggnad till stadsdel? Hur ska vi bygga för minskad klimatpåverkan från individers beteende? Vilken byggd miljö underlättar en hållbar livsstil?
Uppsala klimatprotokoll
– Tekniken och kunskapen finns på plats för ökad träbyggnation, men det behöver spridas brett över branschen för att få fler aktörer att ta steget och börja bygga i trä. Att på ett transparent sätt dela erfarenheter och lärdomar från tidigare projekt är något som Klimatprotokollet jobbar aktivt med. Bland annat har nätverket arrangerat flera seminarier om träbyggnation. Vi har också tagit fram en så kallad klimatutmaning för ökad träbyggnad, som syftar till att medlemmar ska utmana varandra till att bygga mer i trä. Utmaningen sträcker sig till 2030.
Östergötland Bygger Klimatneutralt
– Vi arbetar med kunskapsuppbyggnad, spridning och kompetensökning i fem fokusgrupper längs en byggnads livscykel: Projekteringsskede, produktskede, produktionsskede, användningsskede och cirkularitetsskede. Inom respektive område genomförs 4–6 träffar per år för att stödja medlemmarnas förändringsresa och utveckling mot våra uppsatta mål och en klimatneutral bygg- och fastighetssektor senast 2045. Delmål är att alla ska redovisa ett minskat klimatavtryck på organisationsnivå 2025 och ha nått halvvägs 2030.
Vilken betydelse har träbyggandet för att uppnå en klimatneutral bygg- och anläggningssektor?
Göteborgs plattform för klimatneutralt byggande
– Det har stor betydelse. Tillgång och effektivt nyttjande av biobaserade råvaror är en av fem nyckelfaktorer i bygg- och anläggningsbranschens nationella färdplan och en viktig del av transformationen.
HS30
– Vi har inte ett specifikt fokus på trä utan arbetar för att sänka vårt totala CO2-avtryck, tillsammans sprider vi kunskap för att gå snabbare fram. Lärdomar kring olika materials bästa tillämpning delas.
Klimatarena Stockholm
– Inom arbetsgruppen för klimatsmarta byggmaterial har vi diskuterat träbyggande kopplat till grund och stomme samt isolering. Många deltagande aktörer är intresserade av träbyggnation som ett sätt att minska växthusgasutsläppen från byggprojekt och binda kol i konstruktionen.
LFM30
– Om vi ska klara Sveriges miljömål behöver vi arbeta på flera fronter. Att inte bygga lika mycket nytt kan vara en del, men när vi väl bygger kommer biobaserade material som trä att vara en viktig pusselbit. Svaret är kanske inte att allt ska byggas i trä, men träet har onekligen fördelar utifrån klimatpåverkan och CO2. Dessutom blir det varma och härliga miljöer som aktiverar alla våra sinnen. Att kliva in i ett nybyggt hus med KL-trästomme och ta ett andetag är som gå i skogen.
Uppsala klimatprotokoll
– Att bygga mer i trä och med träbaserade byggmaterial är en avgörande pusselbit för att nå klimatmålen inom byggnation och minska användningen av fossilintensiva material inom bygg- och anläggningssektorn.
Östergötland Bygger Klimatneutralt
– Trä är ett förnybart material med lågt CO2-avtryck och kan till och med utgöra en kolsänka via fotosyntesen. Materialet är lätt och hållfast och möjliggör en industriell process med hög grad av prefabricering, vilket i sin tur leder till en resurseffektiv produktion med lågt spill. Spillmaterial kan användas till andra produkter eller tjänster (energi). Den låga vikten möjliggör optimerade transportkedjor med färre transporter och där bränslet kan tillverkas av restprodukter. Träbyggande kan bli en katalysator för positiva organisationsförändringar samt förfining av befintliga processer och produkter.
Läs mer: Lokala klimatinitiativ – del 2